Skapligt värre...

">" border="0" alt="" />
Jaha var känslan som insmög sej i kroppen efter 1-1 mot våra antagonister från norr.
Är det så här det ska vara iår? Inget lag kan ta sej i kragen och knipa en trepoängare så att de kan rycka åt sej ett litet men ack så viktigt försprång så här i allsvenskans elfte timme.
Men ack vad jag bedrog mej när DIF i dag förnedrade Örebro hemma i Olympiaborgen med 4-1 (alla mål av Difspelare då kapten Johannesson hade vänligheten att göra självmål).
Det om något ger ju de andra lagen som är inblandade i toppen lite att fundera över då dom spelar sina matcher imorgon och på måndag.

Var ute med söstra mi igår och inmundigade ett gäng kalla. Alltid lika trevligt att gå ut med henne, kanske ett släktdrag. Vi började kvällen med "donken" för att senare förflytta oss till ett ställe där man alltid har trevligt. Stog & pratade DIF med bartendern samt hann med att slå ihjäl lite tid vid Black Jackbordet innan kvällen slutade. Tar gärna en repris på det ngn gång i framtiden.

I övrigt så ringde x-et idag & sa att jag bara måste komma & hämta upp min son, för han var tydligen riktigt jävlig sa hon. Sagt och gjort så satte jag mej i bilen och hämtade honom. Han har vart precis lika snäll och mysig som vanligt, men det kanske bara är här som han är det. Vad vet jag, jag bor ju inte där längre.
Jag pratade även med xx-et idag för att lämna lite telefonnummer och så, så att hon kan få tag på mej om det behövs. Hon berättade då att min äldste son hade fått mvg på sitt senaste matteprov och att det enda felet kunde förklaras med slarv. Stolt som en tupp blev jag självklart.
Nu väntar jag bara på att storgrabben ska komma hit så att vi kan hitta på ngt.

Annars så rullar det på i bergodalbanan som kallas för mitt liv. Tillfälliga uppar bemöts med dippar, men jag har börjat att inse att det är väl bara att gilla läget. Man kan ju inte lägga sej ner & dö bara för att man råkar befinna sej mitt uppe i en depression.

Bäst just nu: Lars Winnerbäcks nya släpp Daugava.

Väl mött en annan dag....